Önskeinlägg om hur jag blev modell och en avglorifiering av modellbranschen
Hej underbara helgnjutare haha! Jag har fått en önskning från en läsare om att berätta hur jag började med modellande. Hade rekord många besökare på mitt inlägg med tillbakablick från mina jobb jag gjort vilket är super kul! Förstår att det finns en hel del där ute som är nyfikna på hur branschen verkligen ser ut och hur en går tillväga för att få en agentur så nu ska jag berätta ;)
 
När jag var 13-14 år och jag och mamma och pappa var ute och reste blev jag scoutad på stan av olika agenturer ett flertal gånger. Jag var lång mager och ett barn i huvudet. Jag stred förtvivlat för min rätt att få modella och åka ut och resa i världen men mamma och pappa sa nej. Du är för ung. Vid den tidpunkten förstod jag ingenting om modellbranschen och jag är mina föräldrar evigt tacksamma för att de satte stopp.<3 
 
När jag gått ut gymnasiet bestämde jag mig för att ta saken i egna händer och prova om jag fortfarande kunde få modelljobb. Jag fotade med lite olika fotografer och började att bygga upp en portfolio. Jag skickade sedan in bilder till olika agenturer och väntade på att någon skulle nappa men fick många nekade svar. Tillslut fick jag komma på möte hos Mikas för en testshoot, svaret hos dem blev nej och jag provade hos Elite models. Jag åkte ner till stockholm endast för att gå på möte hos dem. Men det visade sig vara förgäves. De gillade mina bilder och min look men när de mätte mina höfter så skakade de på huvudet "Du är alldeles för stor". det var bara att åka hem igen. (japp så är det i modellvärden på riktigt) 

Här gav jag upp och struntade i att försöka mer. Men när jag senare flyttade till Gävle så träffade jag en tjej som modellade och peppade mig till att inte ge upp. Så jag tog lite nya bilder och skickade iväg och fick napp hos min första agentur som var Scandinavian models. Jag var dock inte kvar hos dem så länge utan bytte agentur då jag flyttade till Stockholm. Länge var Mady Models min agentur innan jag bytte till Zap models. Hos Zap kändes det som att jag fick börja modella på riktigt! Jag blev bokad för Björn Axéns kampanj, Makeup stores roliga och galna visningar och jobbade för wella, gick på castings för modeveckan osv. Men några riktigt Stora och välbetalda jobb blev det aldrig på Zap. Så jag bestämde mig för att söka vidare och gick på möte med Noveau Models, men där var det diet och att minska höfter som gällde. Ett tag övervägde jag faktiskt att äta "modelldiet" Typ vit kyckling, sallad, ett ägg på morgonen och kvarg med funlight. Men höll bara ut en vecka typ! FY FAN vad äckligt och tråkigt. Jag har alltid varit väldigt bekväm av mig och aldrig varit en vinnarskalle så jag kände att choklad, nutella, pizza och fetmat var bra mycket godare haha.

nåväl så nån "catwalk modeveckan i paris modell" la jag på hyllan. Jag kom också underfund med att jag inte ens skulle tycka om min kropp om jag minskade minst 10cm runt höfterna (om det ens skulle va möjligt). Detta eftersom jag äntligen fått kurvor och inte längre hade en gänglig tånåringskropp.

Så jag fortsatte att söka en ny agentur. Det var då jag fick napp hos Stockholmsgruppen. fick komma på möte och test plåtning och Svaret blev JA! Så jag sa hej då till Zap och Holla! till Stockholmsgruppen. Jag ligger uppe under deras Commercial Avdelning alltså reklam. Via dem har jag blivit bokad för bland annat HM Life, Lee, Modeveckan, Morocconoil, Makeup Store och nu Gudrun Sjödén.

Malin som är min bokare är världens gulligaste och omtänksammaste och nu trivs jag som fisken i vattnet. Jag får vara mig själv, behöver inte ändra på min kropp och har nu mer en annan inställning till modellande. Jag tar de jobb jag tycker är roliga och som jag vill göra och representera. Detta har lätt till att jag inte förväntat mig så mycket och då har det också blivit som roligast när jag får jobba.
 
Hoppas att ni tyckte det var kul att läsa om min resa och att ni fått en verklig uppfattning om branschen för den glorifierade modellvärlden existerar inte. De modeller som jobbar internationellt och är riktigt kända tror jag alla har fått offra någonting. De har världen som sin arbetsplats och är väldigt ensamma, tränar stenhårt och får hela tiden sina kroppar bedömda av andra i branschen. Om du är stark nog och villig att göra detta GO FOR IT, men det finns jobb som är så mycket hälsosammare och där du får uppmärksamhet för dina inre egenskaper och inte ditt utseende och kom ihåg.. Det är de inre egenskaperna och motivationen du får av att älska dig precis som du är som gör att din självkänsla växer. Inte att få bekräftelse av att du är snygg eller smal.


 


All kärlek till er!!!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress

Veckans like